söndag 3 augusti 2014

The Truth About Forever

Författare: Sarah Dessen
Antal sidor: 374
Förlag: Speak
Svensk titel: Mitt Perfekta Liv
Serie: -
Första meningen: Jason was going to Brain Camp.

Handling (från Goodreads):
That's what Macy has to look forward to while her boyfriend, Jason, is away at Brain Camp. Days will be spent at a boring job in the library, evenings will be filled with vocabulary drills for the SATs, and spare time will be passed with her mother, the two of them sharing a silent grief at the traumatic loss of Macy's father.

But sometimes, unexpected things can happen—things such as the catering job at Wish, with its fun-loving, chaotic crew. Or her sister's project of renovating the neglected beach house, awakening long-buried memories. Things such as meeting Wes, a boy with a past, a taste for Truth-telling, and an amazing artistic talent, the kind of boy who could turn any girl's world upside down. As Macy ventures out of her shell, she begins to wonder, Is it really better to be safe than sorry?

Omdöme:
Awwwwww.

Så, jag började läsa den här på stranden när jag kände att jag behövde något somrigare än barn-som-springer-runt-på-kyrkogårdar-och-letar-efter-djävulen. (Japp, läste Between the Devil and the Deep Blue Sea samtidigt.)
Det var en bra idé.

Jag tror att utav dem Sarah Dessen böcker jag läst hittills, så har jag gillat den här mest. Jag kan relatera till huvudrollen Macy, jag föll pladask för Wes, tempot är perfekt för den här sortens bok, och det var bara... En riktigt riktigt bra bok.
Visserligen är det en sommarbok, men den är inte alltid lätt och härlig. Det står mycket om sorg, om hur vi hanterar saknaden av någon på olika sätt, och om hur man går vidare. Den var mellan varven riktigt djup.

Jag blev verkligen beroende av den här boken (och av Wes), och det var härligt för det var längesen jag blev det (mer eller mindre längesen i alla fall.) Jag kände hela tiden att jag ville fortsätta läsa, och när det bara var några sidor kvar fick jag panikångest... (Slutet var perfekt dock, puuuh.....)

Helt ärligt så har jag inte så mycket mer att säga. Karaktärerna var underbara, språket var lika bra som vanligt, om inte bättre (Det är ju Dessen vi pratar om, trots allt), och balansen mellan lätta och djupa scener var perfekt. Jag funderade på att ge boken fem stjärnor, men i slutändan blev det bara fyra... Jag vet inte varför, det kändes som om något tog emot. Något i den här boken fick mig inte att gå in i en överdramatisk book-hangover när den var slut. Visserligen var den beroendeframkallande när jag läste den, men när den väl var slut... Jag klarade av att gå vidare.
Trots det var det en av de bästa böckerna jag läst i år (säger personen som knappt läst något i år *gömmer sig i ett hörn*). Som sagt så blev det min favorit av Dessen, och jag ser fram emot att läsa ännu fler böcker av henne.

1 kommentar:

Hej! Jättekul att du vill kommentera! Men acceptera att kommentarer som jag inte tycker är nödvändiga kommer att tas bort! :D