fredag 22 februari 2013

City of Fallen Angels

Författare: Cassandra Clare
Antal sidor: 424
Förlag: Margaret K. McElderry Books
Svensk titel: -
Serie: The Mortal Instruments #4
Första meningen: "Just coffee, please."

Spoilervarning om du inte läst de tidigare delarna!

Handling (från fina lilla stora Goodreads):

The Mortal War is over, and sixteen-year-old Clary Fray is back home in New York, excited about all the possibilities before her. She's training to become a Shadowhunter and to use her unique power. Her mother is getting married to the love of her life. Downworlders and Shadowhunters are at peace at last. And - most importantly of all - she can finally call Jace her boyfriend.

But nothing comes without a price.

Someone is murdering Shadowhunters who used to be in Valentine's Circle, provoking tensions between Downworlders and Shadowhunters that could lead to a second bloody war. Clary's best friend, Simon, can't help her. His mother just found out that he's a vampire and now he's homeless. Everywhere he turns, someone wants him on their side - along with the power of the curse that's wrecking his life. And they're willing to do anything to get what they want. At the same time he's dating two beautiful, dangerous girls - neither of whom knows about the other one.

When Jace begins to pull away from Clary without explaining why, she is forced to delve into the heart of a mystery whose solution reveals her worst nightmare: She herself has set in motion a terrible chain of events that could lead to her losing everything she loves. Even Jace.

Omdöme:
Nja, måste säga att jag är lite besviken på Jace i den här delen. Jag är inte riktigt säker på varför, men det är jag i alla fall.
   Men HERREGUD, Simon! Hur sjutton blev du så intressant!?

Från början var det ju bara tänkt att det skulle bli tre böcker i serien, alltså hade City of Glass ett väldigt bra och avslutande slut. Därför är jag väldigt glad över att jag väntade några månader innan jag läste den här. Det var skönt att ha det där avslutande slutet ett tag.
   Jag hade läst ganska många recensioner på den här innan jag läste den, och en hel del tycker att serien skulle ha tagit slut efter tredje delen. Jag kan kanske hålla med lite om det. Det hade absolut inte gjort något om det tagit slut där, istället för att hålla på och krångla till saker i tre delar till. Cassie Clare, y u doin' that?
   Men jag kan inte säga att den här delen har förstört något. Jag älskar fortfarande serien. Jag älskar fortfarande Jace. Saker och ting var bara inte riktigt lika bra i den här boken.

Man skulle kunna säga att det här blev lite som Simons bok. Han var med oftare än han varit i tidigare delar, och man fick lära känna honom bättre som karaktär. Vilket var hemskt kul.

Som jag redan namn blev jag lite besviken på Jace -- han var inte lika rolig som tidigare. Och visst, jag fattar varför han drog sig bort från Clary, men ändå. Vad är meningen med att komplicera allting ännu mer genom att inte berätta något för någon? Clary till exempel, det var ju trots allt henne det handlade om!
   Deras kärlek kändes inte heller lika äkta och fin i den här delen. Den var mer intressant när de trodde att de var syskon.

Så, fortfarande väldigt bra, men inte lika bra som tidigare delar.
   För några dagar sen köpte jag den femte delen, City of Lost Souls, och jag kan inte låta bli att nämna hur underbart fint omslaget är! Och bokryggen ser så fin ut i bokhyllan! (Trots att den bara är grå.)
   Den sjätte och sista delen, City of Heavenly Fire, kommer ut nästa år. Eller, jag tror att det blir den sista i alla fall. Clare kanske bestämmer sig för att skriva tre delar till, och tre till, och tre till... Och helt plötsligt sitter man och skriver recension på The Mortal Instruments #77
   Vid det laget skulle jag nog ha tröttnat på både Jace och Magnus, hur roliga de än är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Jättekul att du vill kommentera! Men acceptera att kommentarer som jag inte tycker är nödvändiga kommer att tas bort! :D