tisdag 7 augusti 2012

Matched

Författare: Ally Condie
Antal sidor: 366
Förlag: Razorbill
Svensk titel: Matchad
Serie: Matched 1
Första meningen: Now that I've found a way to fly, which direction should I go into the night?

Handling (från Amazon):
Cassia has always trusted the Society to make the right choices for her: what to read, what to watch, what to believe. So when Xander's face appears on-screen at her Matching ceremony, Cassia knows he is her ideal mate . . . until she sees Ky Markham's face flash for an instant before the screen fades to black. The Society tells her it's a glitch, a rare malfunction, and that she should focus on the happy life she's destined to lead with Xander. But Cassia can't stop thinking about Ky, and as they slowly fall in love, Cassia begins to doubt the Society's infallibility and is faced with an impossible choice: between Xander and Ky, between the only life she's known and a path that no one else has dared to follow.

Omdöme:
Haha, det har blivit en hel del dystopier det här sommarlovet.
Jag älskar verkligen idén med världen det utspelar sig i! Samfundet, eller the Society som det heter på engelska, som bestämmer hur många barn man ska ha, vart man ska bo, hur man ska bo, när man ska dö... Tja, i stort sett bestämmer de allting. De verkade inte riktigt lika stränga som i Delirium, men de verkade inte snälla direkt. Och när jag ändå är inne på Delirium så kom jag ofta att tänka på den när jag läste. Det börjar med en tjej som tror att regeringen vet bäst och att det de gör är bra, sen kommer en mystisk kille in i bilden som får henne att börja tvivla och sedan vilja bryta mot reglerna, och i slutändan (Spoiler för både Matched och Delirium. Markera för att läsa) händer något med killen och tjejen blir förtvivlad. (slut på spoiler.) Så ja de påminner lite om varandra, men trots det är handlingarna ändå så olika!

Så, vad tycker jag om boken då? Den var väl bra. Väldigt många tycker att den är rätt seg och jag håller delvis med dem, tråkigt nog. Jag hade hoppats att det skulle hända lite mer! Vissa händelser hade kunnat bli väldigt spännande, men spänningen kom aldrig. I början tyckte jag det var okej med dem där små-händelserna, men sen tröttnade jag lite.

Karaktärerna var väl okej, fast jag fastnade inte för någon av dem. Ky var väl en aning intressant, för att han var mystisk och annorlunda. Men jag fick inget riktigt grepp om varken Cassia eller Xander.

Jag gillade dikterna i boken, fast de är inte skrivna av Condie utan av Dylan Thomas (Googla om ni vill veta vem han var.) Om jag gillar språket i boken kan jag inte riktigt säga, eftersom det här är tredje engelska boken jag läser är det lite svårt att avgöra ;)

Nu har jag skrivit en hel del negativt om den, men jag ogillade den inte. Jag hade bara hoppats på mer. Mer spänning och roligare karaktärer! Jag kommer att läsa uppföljaren, Crossed, fast jag känner ingen brådska med att göra det, så jag vet inte riktigt när det blir.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Jättekul att du vill kommentera! Men acceptera att kommentarer som jag inte tycker är nödvändiga kommer att tas bort! :D