onsdag 29 augusti 2012

Vilket omslag föredrar du? #3

Så, nu blir det lite fler omslagsdueller här. Den här gången kör jag inte engelska mot svenska, utan engelska mot engelska.

Först, Ash av Malinda Lo:
Tycker det svarta ser rätt tråkigt ut. Ganska fint, men inget man fastnar vid. Titeln är väl en trevlig liten färgklick, men det räcker inte. Det andra älskar jag verkligen. Den lysande titeln, ganska mystisk flicka i en lite mer mystisk skog. Älskar det verkligen!

Sen, Starcrossed av Josephine Angelini:
Nämen oj, kolla! Så originellt, en tjej i lång klänning som blåser i vinden! Såna omslag har jag aldrig sett förut!
Nä, men seriöst. Jag gillar båda omslagen väldigt mycket. Fast det finns något väldigt lockande i det andra. Har inte läst boken än, men vet att den har inslag av kärlek och grekisk mytologi, så det andra är även på sätt och vis väldigt passande, typ.

Och till sist, I'd tell you I love you, but then I'd have to kill you av Ally Carter:
Så, då är det väl bara att välja! Framsidan av en skoluniform eller baksidan av en skoluniform. Även här gillar jag båda omslag väldigt mycket! Fast jag väljer nog det första. Finns något där som jag verkligen gillar! Och gillar verkligen detaljen med den blå-rutiga kanten där på vänstra sidan ☺

Det var omslagsduellerna för den här gången! Herregud vad jag tycker det är kul att blogga om omslag! Den här gången blev det bara böcker jag inte har läst, än. Ash hittade jag på biblioteket idag, och blev genast intresserad (dels för att det var det snygga omslaget jag hittade ;)) Starcrossed kommer hamna i brevlådan vilken dag som helst från och med imorgon (tror jag), fast på svenska. Och I'd tell you I love you, but then I'd have to kill you kommer jag nog också läsa någon gång i framtiden! ☺

måndag 27 augusti 2012

City of Glass

Författare: Cassandra Clare
Antal sidor: 541
Förlag: Margaret K. McElderry Books
Svensk titel: -
Serie: The Mortal Instruments
Första meningen: The cold snap of the previous week was over; the sun was shining brightly as Clary hurried across Luke's dusty front yard, the hood of her jacket up to keep her hair from blowing across her face.

Spoilervarning om du inte har läst de två första delarna!

Handling (från The Book Depository):
To save her mother's life, Clary must travel to the City of Glass, the ancestral home of the Shadowhunters--never mind that entering the city without permission is against the Law, and breaking the Law could mean death. To make things worse, she learns that Jace does not want her there, and Simon has been thrown in prison by the Shadowhunters, who are deeply suspicious of a vampire who can withstand sunlight. As Clary uncovers more about her family's past, she finds an ally in mysterious Shadowhunter Sebastian. With Valentine mustering the full force of his power to destroy all Shadowhunters forever, their only chance to defeat him is to fight alongside their eternal enemies. But can Downworlders and Shadowhunters put aside their hatred to work together? While Jace realizes exactly how much he's willing to risk for Clary, can she harness her newfound powers to help save the Glass City--whatever the cost? Love is a mortal sin and the secrets of the past prove deadly as Clary and Jace face down Valentine in the third installment of bestselling series the Mortal Instruments.

Omdöme:
Efter min senaste bokbeställning bestämde jag mig för att inte köpa fler böcker förrän jag har varit på bokmässan (om man nu ska dit är det ju tråkigt att vara pank.) Och ja, det känns lite skönt att ta en paus från serien efter att ha läst ettan-trean efter varann, och läsa något annat. Men så fort jag känner för att läsa City of Fallen Angels, så tänker jag beställa den (jag har redan tagit reda på priser...), för herregud! Den är ju så fantastiskt bra!

Två gånger när jag läste grät jag nästan! Och jag gråter inte särskilt mycket när jag läser, har hänt två gånger. Men jag kunde känna hur tårarna steg och hur jag rös för varenda mening jag läste och tänkte något i stil med "Hur sjutton har författaren tänkt nu? Såhär kan det ju inte bli!!!!!!!" Ungefär så.
En SUPERSTOR spoiler! Markera för att läsa När Jace dog... eller, typ dog, visste jag inte vad jag skulle göra. Jag bara satt still i några minuter, med boken uppslagen och blicken stirrandes på den avstängda teven. Dock kändes det lite förutsägbart där, och jag visste innerst inne att något skulle hända, så att han kom tillbaks. Men fastän jag visste det, så blev jag så ledsen. Valentine som tog hans blod för att sätta sin plan i verket. Clary som inte kunde säga något... Det blev så känslosamt! Även Max död var otroligt sorglig... Slut på spoiler.

Det jag verkligen gillar med serien är att om det står att det ska bli krig, då händer det typ nästa eller till och med samma dag. I andra böcker blir det oftast flera månaders förberedelse. Det funkar ibland, men jag gillar när saker och ting händer på en gång (dåligt tålamod.)
 
Karaktärerna är väl det bästa i serien, enligt mig. Och det är dem jag kommer sakna mest nu när jag läser något annat. Speciellt Jace... Och nu när jag ändå snackar om Jace, så saknade jag hans sarkastiska kommentarer i den här delen (äntligen något att klaga lite på ;)) Visst, om jag var i hans situation skulle jag inte heller ha lust att skämta omkring och hålla på... men... Jag saknade dem i alla fall. I City of Ashes hittade jag kanske fjorton stycken som jag skrev ner, nu hittade jag bara några få. Jag har inget emot den här versionen av Jace - den deprimerade. Jag bara saknar den gamla lite.

Ännu en SUPERSTOR spoiler! När Clary just fått reda på att hon och Jace inte var syskon trots allt, och Jace tappat bort spåret efter Sebastian/Jonathan tänkte jag bara "Gå hem Jace. Gå hem!" Det kändes så verkligt, just för att jag gillar karaktärerna så mycket. Jag ville  gärna att han och Clary skulle återförenas! Men vad händer då? Jo, den där jävla (förlåt för svordomen, men jag måste ju få ut ilskan på en korp!) korpen Hugin måste komma, och såklart fortsätter Jace jakten på Valentine då... "What the hell Jace!? Why didn't you just go home!?" Ungefär så tänkte jag då. Slut på spoiler.
Det var inte meningen att det skulle bli så stora spoilers, men jag måste få ut känslorna någonstans.

Lite saker i boken blev lite för förutsägbara, men det var inget jag riktigt brydde mig om ☺

Så då återstår bara att se när jag tar mig an del fyra ☺
   Dock har jag hört att fyran och femman inte är lika bra som de tre första delarna...

söndag 26 augusti 2012

Harry Potter VS Hungerspelen!

Harry Potter & Hungerspelen är ju båda två helt legendariska, och om någon skulle fråga mig vilken jag gillar mest av dem skulle jag inte kunna svara. En av orsakerna till det är att de är så olika!
Harry Potter:
  • Skola för trollkarlar och häxor.
  • Skriven i dåtid.
  • Skriven i tredje person.
  • Serie på sju delar.
  • Manlig huvudperson.
  • Fantasy
  • Största fiende: Man som inte riktigt lever... eller? (Känns som om jag måste läsa om serien...)
  • Vapen: Magi.
Hungerspelen:
  • Årlig tävling. 24 deltagare (både frivilliga och ofrivilliga). En vinnare - 23 dör.
  • Skriven i nutid.
  • Skriven i jag-form.
  • Trilogi
  • Kvinnlig huvudroll.
  • Dystopi
  • Största fiende: Presidenten...
  • Vapen: ... Lite av varje, antar jag?
Så, det är skillnaderna jag kommer på för tillfället. 

Som sagt så kan jag själv inte välja mellan dem. Men mina kaniner, de kan! Och deras åsikt är superviktig!
video
(Jag ville ha videon i HD, men Blogger gick inte med på det... Jag tror jag sparade videon fem gånger eller så, innan det funkade. Så ingen kan säga att jag inte lägger ner tid på det här!)

Egentligen hade jag tänkt att de typ skulle gå fram till böckerna och nosa lite på dem, (det var därför jag ställde massa saker överallt, så att de skulle hålla sig på banan!) men att skutta in på sidan, det går ju lika bra det, eller hur?
Sen kanske ni ser/såg att jag puttade lite på dem. Ni kanske kan gissa er till orsaken, jag menar, hur roligt är det med tre och en halv minuter lång video om kaninerna bara sitter still? ;)

Så, vad säger ni? Har mina kaniner ovanligt bra smak för att inte ha läst någon av böckerna? Eller är de helt ute och cyklar...?



fredag 24 augusti 2012

8 saker du säkert inte visste om mig

Jag har blivit utmanad av Iktoro! Så nu ska jag skriva åtta saker om mig själv som du förhoppningsvis inte vet om mig (Ni som har träffat mig i verkligheten kanske vet, men det kan inte hjälpas.)

1. Jag brände precis en giffel i mikron. Den är stenhård...
Det här är inte min bild, bara så du vet.
2. Jag gick på balett när jag var yngre. Eller, inte sån där riktig balett där alla är pinnsmala och viga som sjutton. En sån där balett för små flickor som vill upptäcka sin inre ballerina!



3. Min musikstil har ändrats supermycket sen jag började skriva på min första bok. Förut lyssnade jag på fartig musik som man oftast har disco till. Nu lyssnar jag på lugn musik med mycket känslor i och sånt (verkligen mycket känslor.) Ibland även på klassisk fiol eller piano. 
Vem som spelar har jag ingen aning om, men det är så otroligt vackert!


Min favoritlåt sen ett år tillbaka ☺

4. Jag önskar att jag var bättre på att komma med sarkastiska kommentarer. När jag är hemma kan jag komma på hur mycket som helst, men när de väl ska sägas står det helt still.

5. Jag älskar att vara bäst på saker. Hur tydligt det märks har jag ingen aning om, men jag älskar det i alla fall. 
6. Har du hört talas som ett spel som heter League of Legends? Inte? Nähä, men det är ett fantasyspel online i alla fall. Där finns olika så kallade "Champions", som jag oftast kallar för karaktärer. Och jag brukar ofta koppla ihop dem med bokkaraktärer.

Mina två favorit-champions, Ezreal & Ashe.



7. Mina favorit-typsnitt är Monotype Corsiva & Calligraffiti.

8. Det var när jag skaffade bokblogg, som jag faktiskt började tänka på vad jag läste.
Förklaring till den halvunderliga meningen där ovanför: 
Jag började tänka på hur karaktärerna var, om de var trovärdiga eller alldeles för perfekta, eller helt och hållet platta och tråkiga. Dialogerna, språket. Innan jag hade bokblogg bara läste jag, och om jag lyckades läsa ut boken utan att tröttna räknades den som bra. Nu delar jag upp den mer. Språket kan ju vara underbart, medan karaktärerna är hemska.

Så, det var åtta saker. Egentligen ska jag ju utmana fyra andra nu, men jag är lat och skriver såhär istället:
"Om du har varit duktig och läst typ hela inlägget men inte redan gjort utmaningen måste du göra den, annars blir du hemsökt de fem kommande åren."
Så, det var väl inte så komplicerat?

P.S. Tänkte lägga upp en video idag, men ni får vänta tills imorgon istället! :P

UPDATE: Vill bara förtydliga punkt 5 lite: Jag älskar när folk lägger märke till det jag är bra på, så att jag känner mig bäst ;)

UPDATE IGEN: Nepp, blir ingen video idag heller. Blogspot vägrar att göra som jag vill... "Ett fel har uppstått, bla bla bla..." 

torsdag 23 augusti 2012

I'm a happy girl, in a happy wooorld!

Äntligen kom dem! Tre nya engelska böcker!


Frostbite - Richelle Mead
Andra delen i serien Vampire Academy alias andra delen i "serien som nästan alla utom jag har läst."
Jag gillade verkligen första delen, så varför inte fortsätta?

Anna and the French Kiss - Stephanie Perkins
Ännu en bok som nästan alla utom jag har läst. Jag tror faktiskt inte jag läst en enda negativ recension om den här boken. Verkar som om man inte kan annat än att tycka om den ☺

The Iron King - Julie Kagawa
Den här däremot, den har jag inte hört särskilt mycket om. Men de som har läst den säger att den är ett måste, och just den här måste läsa-känslan, det var den jag fick efter att ha provläst lite på Amazon. Så jag hoppas verkligen verkligen verkligen att jag kommer gilla den!

För tillfället går det väldigt trögt med läsningen. Jag vill läsa, men har typ ingen lust (det där lät ju bra...) Men nya böcker brukar sätta lite fart på mig, så vi får väl se.

En annan sak som gör mig till "a happy girl in a happy world" är beskedet jag fick igår (skrolla ner för att läsa mer om det) och så har det gått riktigt bra i skolan. Fanns vissa saker jag oroade mig för, men allt gick bra!

Den här veckan berättade de dessutom vilka vinnarna var i novelltävlingen om döden, visst, jag vann inte, men nu slipper jag vänta på resultatet mer! (Se så positiv jag blir när jag får böcker)

Klicka här för att läsa vinnarnovellen! Har själv inte läst den än, men ska när jag får tid!☺

onsdag 22 augusti 2012

Min eftermiddag/kväll (Ej bokrelaterat)

Som ni ser i rubriken, det här inlägget är inte bokrelaterat. Det är mer skrivrelaterat, typ.

Min kväll blev inte riktigt som planerad. Jag hade tänkt sätta mig i fåtöljen och läsa. Men så råkade jag läsa ett mejl, och vad tror ni hände då?

  • Tar fram mobilen.
  • Kollar mejlen (två nya mejl)
  • Ser att det står (Novelltävling 2012 i ämnesraden på det ena.)
  • Öppnar det
  • Läser halva
  • Får en skrattattack
  • Råkar skrika lite också så att mamma tror att jag är döende.
  • Berättar att jag vunnit en novelltävling.
  • På med datorn
  • Fram med mejlet.
  • Fram med Youtube.
  • Fram med Kelly Clarkson
  • Läser mejlet igen, och igen, och igen.
  • Öppnar novellen i Word för att läsa den (fast läser bara första meningen.)
  • Tvättar håret.
  • Skriver det här inlägget.
Saker som kommer hända efter att jag skrivit inlägget:
  • Läser novellen.
  • Torkar håret.
  • Fram med kameran.
  • Tar en bild på mig själv.
  • För över bilden på datorn.
  • Lägger in den i mejlet.
  • Skriver mejlet.
  • Skickar mejlet.
  • Fnissar som en galning.
  • Skrattar som en galning.
  • Pratar oavbrutet som en galning (fast det gör jag varje dag när jag är hemma själv, så...)
  • Läser eller fortsätter på en novell jag började på i måndags.
Känns som om det var flera år sen jag skrev ett sånt här lite halvknäppt inlägg!

Men gud! Jag är så glad just nu! (Och kommer nog vara det någon vecka framöver.... eller tills lärarna ger oss tonvis med läxor...) Två vunna novelltävlingar på ett och samma år! (Personligt rekord ;))
Det lite knäppa är att båda novellerna är skrivna i en genre som jag vanligtvis inte skriver i ☺

Ha en fortsatt trevlig kväll allihopa, för det tänker jag ha i alla fall!

UPDATE: Haha nästan inget av det som skulle hända efter att jag skrivit inlägget hände! Bevis på att jag inte ska bli spågumma ;)

måndag 20 augusti 2012

City of Ashes

Författare: Cassandra Clare
Antal sidor: 453
Förlag: Margaret K. McElderry Books
Svensk titel: -
Serie: The Mortal Instruments 2
Första meningen: The formidable glass-and-steel structure rose from its position on Front street like a glittering needle threading the sky.

JÄTTESTOR spoilervarning om du inte läst City of Bones!

Handling (från Adlibris):
Clary Fray just wishes that her life would go back to normal. But what's normal when you're a demon-slaying Shadowhunter, your mother is in a magically induced coma, and you can suddenly see Downworlders like werewolves, vampires, and faeries? If Clary left the world of the Shadowhunters behind, it would mean more time with her best friend, Simon, who's becoming more than a friend. But the Shadowhunting world isn't ready to let her go--especially her handsome, infuriating, newfound brother, Jace. And Clary's only chance to help her mother is to track down rogue Shadowhunter Valentine, who is probably insane, certainly evil--and also her father.
To complicate matters, someone in New York City is murdering Downworlder children. Is Valentine behind the killings--and if he is, what is he trying to do? When the second of the Mortal Instruments, the Soul-Sword, is stolen, the terrifying Inquisitor arrives to investigate and zooms right in on Jace. How can Clary stop Valentine if Jace is willing to betray everything he believes in to help their father?

Omdöme:
Jag bara fortsätter älska den här serien! Att det tog så lång tid för mig att hitta den fattar jag inte...

Som i första boken händer det typ alltid något. Först händer det något där, sen hamnar man i någon annans perspektiv och så händer det något där, sen händer det något annat på det första stället, osv. I vissa böcker kan det kännas som om det blir för mycket, men i den här boken har författaren lyckats balansera det, så att det bara blir otroligt spännande och beroendeframkallande.

Och så kommer vi till det här med karaktärerna. Det känns som om nästan alla har utvecklats på något sätt. Det var otroligt kul att se mer av Luke och Magnus! Även Simon blev mer omtyckt i den här delen! Fast han slår inte Jace! För jag (som många andra), har helt och hållet fallit för Jace. Synd att det visade sig att han och Clary är syskon... Fast jag har en känsla av att syskonskapet kommer att läggas åt sidan (bara kolla på omslaget till City of Lost Souls.) De ser inte riktigt ut att vara syskon där. Eller så blir det lite incest här... (Är incest det rätta ordet? Googlade lite och incest var det enda jag hittade...)

Vet inte riktigt vad mer det finns att tillägga. Som sagt så älskar jag verkligen den här serien hittills. Cassandra Clare har skrivit min dröm-serie! Övernaturliga saker i New York med triangeldrama, krig, krångliga familjerelationer, och humor! Känns som om jag är i himlen när jag läser...

Utdrag ur boken:
"Just because you said dragon demons were extinct"
   "I said mostly extinct."
   Alec jabbed a finger toward him. "Mostly extinct," he said, his voice trembling with rage," is NOT EXTINCT ENOUGH."
   "I see," said Jace. "I'll just have them change the entry in the demonology textbook from 'almost extinct' to 'not extinct enough for Alec. He prefers his monsters really, really extinct.' Will that make you happy?"

Ett annat utdrag som jag inte tänkte lägga ut, men nu blev det så ändå:
   "The cuckoo bird," she said. "You see, cuckoos are parasites. They lay their eggs in other birds' nests. When the egg hatches, the baby cuckoo pushes the other baby birds out of the nest. The poor parent birds work themselves to death trying to find enough food to feed the enormous cuckoo child who has murdered their babies and taken their places."
   "Enormous?" said Jace. "Did you just call me fat?"
   "It was an analogy."
   "I am not fat."

Finns säkert minst femton fler citat jag mer än gärna skulle lägga ut, men det skulle dels ta för lång tid, dels göra det här inlägget väldigt onormalt, och dels... få folk att betrakta mig som en tjej med en skruv lös.

söndag 19 augusti 2012

Sommarlovsläsning, Dag 10

Dag 10 - Favoritkaraktär

Varför gav jag mig själv den här frågan? 
Svar: För att jag inte tänkte på att jag blir helt jäkla förälskad i typ varenda bokkaraktär jag stöter på. 

Så nu är det som det är, jag kan knappast välja en karaktär, så jag väljer tio istället, blir det bra?
Bokkaraktärer jag verkligen gillar (utan någon speciell ordning)
  • Fatta eld & Revolt - Finnick ♥♥♥♥♥
  • Shiver - Sam ♥♥♥♥
  • Monstrets dotter - Brigan ♥
  • Himlen börjar här - Joe ♥♥♥♥
  • Spejarens lärling: Den hemsökta skogen - Halt ☻☻
  • Sommaren jag blev vacker & Ingen sommar utan dig - Jeremiah ♥♥
  • Sommar för evigt - Conrad ♥♥
  • Vampire Academy - Rose ☻☻☻
  • City of Bones & City of Ashes - Jace ♥♥♥♥♥
  • Delirium - Alex ♥ (Alex är en aning för perfekt för att vara en trovärdig karaktär, men han har bärnstensfärgade ögon, och såna saker kan jag inte stå emot!)
Nästan bara killar som ni kan se, och jag har en del anledningar till hur det gick till, men de anledningarna tänker jag inte skriva i det här inlägget ☺
Lite saker kopplade till böckerna jag nämnde där ovanför ☺
P.S. Alla bilder jag använt för att göra den här bilden är tagna från Google.

Så, sista dan... Imorgon måste jag gå upp tidigt... Fast första riktiga skoldan är på tisdag...
...
Om vi får broccolisoppa någon gång under första veckan vet jag att skolan har något emot mig...
Även bilden på soppan är tagen från Google.
Om ni inte redan har räknat ut det så hatar jag broccolisoppa. Verkligen HATAR! 

Ha det bra allihopa!

P.S. Recension på City of Ashes är på väg!

lördag 18 augusti 2012

Sommarlovsläsning, Dag 9

Dag 9 - Bästa Dystopi

... Där har vi svaret, jag kan inte göra en bild utan att lägga dit en ros...
Hungerspelen är ju utan tvekan helt epic, och den är helt klart det bästa jag läst under sommarlovet. 
Men jag kände mig tvungen att ta med Delirium också, för att idén är så bra. En värld där kärlek ses som en sjukdom, hur intressant är inte det?
Men som sagt, Hungerspelen är legendarisk!

fredag 17 augusti 2012

Sommarlovsläsning, Dag 8

Dag 8 - Favoritomslag

Blommor, blommor, och fler blommor... Jag har typ
 blivit beroende av att sätta dit blommor på
varenda bild jag gör.








Det här omslaget är bara så snyggt! Annorlunda, stilrent... Dessutom passar det så bra in på handlingen!
Wow... Känns som om jag bara bloggar om Himlen börjar här nuförtiden... sorry. Men imorgon ska jag skriva om dystopier, så då blir det lite annat! Fast dagen efter ska jag skriva om favoritkaraktärer, och då lär Himlen börjar här komma med igen...
Men allvarligt, det här omslaget är riktigt snyggt!

Det blev faktiskt bara en blomma här!
Och så läste jag ju ut City of Bones för några dagar sen, och jag älskar omslagen på alla delar i serien, så kände mig tvungen att ta med det också...

torsdag 16 augusti 2012

Sommarlovsläsning, Dag 6 & 7

Jag vet, jag vet. Jag bloggade inte igår, jaja. Jag bakade istället. Kladdkaka och chokladbollar! Så det så! (Wow... Jag har aldrig bakat så mycket på en och samma dag, om man nu kan kalla det mycket.)
Hur som helst, jag gör ett dubbelinlägg idag istället, nöjda?

Dag 6 - Sämsta bok

Jag har inte läst någon bok som jag verkligen avskytt/hatat/ogillat, vad man nu säger om böcker man vill slänga i väggen. Men en bok som jag irriterade mig på jättemycket var den här...

Så dålig var den inte, det är bara det att... När man känner för att bara slå till huvudpersonen någonstans där det gör ont, då är det svårt att gilla boken. Karaktärerna har en så pass viktig del i en bok, och när man hatar allihopa, då blir det automatiskt så att man hatar boken. 
Irriterande huvudroll, ännu mer irriterande bästis som jag hatade från början till slutet, perfekt kille som gör EXAKT som man vill att han ska göra (Och huvudrollen behandlade honom inte särskilt bra, tycker jag.) Och så en mamma som jag inte vet vad jag tycker om överhuvudtaget. Weird...
Dessutom hade jag nog för höga förväntningar på boken. Jag hade hört en del bra om den, så det blev en rätt så stor besvikelse.

Men annars så har resten av böckerna jag läst under lovet varit riktigt bra!

Dag 7 - Bästa romantiska bok

Jag har läst en hel del böcker i genren Kärlek den senaste tiden. Men de mest romantiska, var de här:

Tja... Himlen börjar här innehåller väl mer romantik, och romansen där är väl på något vis gladare, trots att boken är rätt hemsk. Men kärleken mellan Sam och Grace i Shiver är bara så fin och berörande, så jag kände mig tvungen att ta med den också ☺
Jag gillar även kärleken mellan Lena och Alex i Delirium, just för att kärlek är förbjudet, och, enligt regeringen - en sjukdom.

Och kärlekstriangeln i Jenny Hans sommartrilogi kan man ju inte klaga på...

tisdag 14 augusti 2012

Sommarlovsläsning, Dag 5

Dag 5 - Bästa sorgliga bok

Och vad som är sorgligt, det avgör man väl själv. Så egentligen borde jag döpt det till "Mest berörande bok." 
Tycker faktiskt bilden ser rätt deprimerande ut...
Shiver blev ju som en omläsning, eftersom jag läste trilogin på svenska innan sommarlovet, men jag blev berörd ändå. Maggie Stiefvaters språk är så otroligt fint! Det är inget fel på den svenska översättningen, men den engelska är bara.... underbar.
Och Pojken som kallades Det måste vara en av den hemskaste bok jag läst, med tanke på att det är en biografi. 

Ändå var det bara (av dem böcker jag läst under sommarlovet) Delirium som fick mig att gråta. Det där slutet tog kål på mig...

City of Bones

Författare: Cassandra Clare
Antal sidor: 485
Förlag: Margaret K. McElderry Books
Svensk titel: -
Serie: The Mortal Instruments 1
Första meningen: "You've got to be kidding me," the bouncer said, folding his arms across his massive chest.

Handling (från Adlibris):

When fifteen-year-old Clary Fray heads out to the Pandemonium Club in New York City, she hardly expects to witness a murder--much less a murder committed by three teenagers covered with strange tattoos and brandishing bizarre weapons. Then the body disappears into thin air. It's hard to call the police when the murderers are invisible to everyone else and when there is nothing--not even a smear of blood--to show that a boy has died. Or was he a boy?
This is Clary's first meeting with the Shadowhunters, warriors dedicated to ridding the earth of demons. It's also her first encounter with Jace, a Shadowhunter who looks a little like an angel and acts a lot like a jerk. Within twenty-four hours Clary is pulled into Jace's world with a vengeance, when her mother disappears and Clary herself is attacked by a demon. But why would demons be interested in ordinary mundanes like Clary and her mother? And how did Clary suddenly get the Sight? The Shadowhunters would like to know. . . .

Omdöme:
... Jag... Älskar... Den... Här... Boken... Inte konstigt att man läst så många positiva recensioner om den... Och tack och lov att jag har nästa del i bokhyllan just nu! 
   Det här var verkligen något för mig! En värld full med allt möjligt (varulvar, vampyrer, magiker, verkligen allt möjligt!), kärlek, action, humor. Åh humor fanns det gott om, och flera ställen i boken fick mig att skratta eller le. Jace är bara så underbar! Det är lätt att ogilla såna här kaxiga karaktärer, men det finns något hos Jace som man inte kan låta bli att älska! Dessutom är Clary en sån som kaxar tillbaka, vilket är otroligt skönt. 

Det händer något nästan hela tiden, och jag blev aldrig uttråkad när jag läste. Jag måste tacka mig själv för att jag började läsa på engelska, eftersom serien inte finns översätt till svenska. 
   De flesta har redan läst serien, men ni som inte har det, snälla gör det! För er egen skull! Jag har blivit förälskad i den, i världen, i Jace!
   Igår kväll när det inte blev som jag ville kom jag på mig själv med att vara hysteriskt nervös och inte vilja sitta still. Sen när en del av det blev som jag ville kunde jag inte låta bli att le stort. Sen när den tog slut och en del av det fortfarande inte var som jag ville blev jag hysterisk igen.

Två meningar som fick mig att höja på ögonbrynen var de här: He raised an eyebrow which made Clary instantly jealous. She'd always wanted to be able to do that.
   Ungefär samma sak hände i Vampire Academy, som jag läste innan den här. Dimitri höjde på ena ögonbrynet, Rose tänkte att hon också ville kunna göra så. Men det riktigt knäppa är att i början av sommarlovet så började jag själv att träna på att göra det, och nu kan jag det faktiskt! Fast bara med det högra ögonbrynet... 
   Nog om ögonbryn, den här boken är ett måste (!) och den hamnar definitivt på listan med böcker jag älskar (alltså den skulle det, om jag hade en sån lista.)

En annan sak jag verkligen gillar med den är omslagen! De är så otroligt coola och häftiga! Även bokryggarna ser väldigt bra ut, och jag är stolt över att ha dem där, stående i bokhyllan!

Utdrag ur boken: 
In daylight his eyes were the color of golden syrup and were... looking right at her. He cocked an eyebrow. "Can I help you with something?"
   Clary turned instant traitor against her gender."Those girls on the other side of the car are staring at you."
   Jace assumed an air of mellow gratification. "Of course they are," he said. "I am stunningly attractive."


måndag 13 augusti 2012

Sommarlovsläsning, Dag 4

Dag 4 - Bästa recex

Jag har väl inte fått sådär vansinnigt mycket recex, det har ju inte regnat ner böcker i brevlådan, om man säger så. Men ett par stycken i alla fall, och det här är mina favoriter!

Jag har ju berättat lite om den här utmaningen/tävlingen som finns i vissa kommuner, Sommarboken. I kommunen jag bor i går det ut på att läsa fyra böcker under sommarlovet, så får man välja en bok sen (Det finns inte hur mycket böcker som helst att välja mellan, så lyxigt är det faktiskt inte.)
   I alla fall, jag valde Ingen sommar utan dig, andra delen i Jenny Hans sommartrilogi. Så då gick jag in på B. Wahlströms hemsida och beställde första delen, och sedan, när jag hade läst ettan och tvåan, beställde jag även tredje :) (Därför är inte tvåan med på bilden, om ni undrar.)

Och Monstrets dotter skrev jag om igår, så jag säger inget om den nu ☺

söndag 12 augusti 2012

Sommarlovsläsning, Dag 3

Dag 3 - Bästa Fantasybok

Jag har inte läst mycket fantasy i sommar faktiskt. Men några stycken i alla fall, och favoriten är helt klart............ Monstrets dotter av Kristin Cashore!  
Förlåt för alla löv överallt, men när jag väl kommit igång
kunde jag inte sluta ;)

Jag kom ihåg när jag precis läst ut Tankeläsaren - första delen i serien - och sedan fick reda på att andra delen inte kommit ut än (jag var inte särskilt väl uppdaterad om bokvärlden på den tiden.) Nu funderar jag på att läsa den tredje och avslutande delen Bitterblue på engelska för att slippa vänta.                                                    Jag älskar världen Cashore har skapat, och idén med att den andra boken ska utspelas före den första, för att den tredje sedan ska binda ihop dem! Hör ni inte hur genialiskt det låter!?

lördag 11 augusti 2012

Sommarlovsläsning, Dag 2

Dag 2 - Favorit-läsställe

Att sitta och läsa i sängen är ju aldrig fel... Men jag bestämde mig för att jag bara får svara med ett ställe utomhus för att inlägget skulle bli lite somrigare ☺

För ett tag sen köpte jag och mamma nya solstolar, och de är bara sköna!
Random böcker jag plockade ihop för att göra allt lite mer bokigt ;)

Jag verkligen älskar att sitta i den och läsa! Allting känns så avslappnat!

Vampire Academy

Författare: Richelle Mead
Antal sidor: 332
Förlag: Razorbill
Svensk titel: Törst
Serie: Vampire Academy 1
Första meningen: I felt her fear before I heard her screams.

Handling (från baksidan av boken):
Lissa Dragomir is a Moroi princess: a mortal vampire with a rare gift for harnessing the earth's magic. She must be protected at all times from Strigoi; the fiercest vampires--the ones who never die. The powerful blend of human and vampire blood that flows through Rose Hathaway, Lissa's best friend, makes her a Dhampir.
Rose is dedicated to a dangerous life of protecting Lissa from the Strigoi, who are hell-bent on making Lissa one of them.

After two years of freedom, Rose and Lissa are caught and dragged back to St. Vladimir's Academy, a school for vampire royalty and their guardians-to-be, hidden in the deep forests of Montana. But inside the iron gates, life is even more fraught with danger... and the Strigoi are always close by.

Rose and Lissa must navigate their dangerous world, confront the temptations of forbidden love, and never once let their guard down, lest the evil undead make Lissa one of them forever...

Omdöme:
Wow... (varför börjar så många av mina recensioner med ordet wow?)... Jag trodde det skulle ta kanske en vecka eller så att läsa ut den, inte några dagar! Men när jag läste ville jag inte sluta! Igår kväll läste jag som en galning! Jag ville väldigt gärna gå och lägga mig, och tänkte: "Ska bara läsa klart kapitlet." Sen startade jag på ett nytt kapitel, och sen ett till, och så fortsatte det så tills jag hade läst ut hela boken. Åh vad jag vill läsa fortsättningen! (Fast så länge behöver jag inte vänta, beställde del två igår så den kommer väl nästa vecka någon gång ;))

Ni som läst min blogg ett tag (ett långt tag) nu kanske vet att jag inte är sådär jätteförtjust i vampyrer (Vargar och änglar ska det vara för tusan! (eller alver, det har jag inget emot)), fast vampyrerna i den här boken var det inget fel på. Bortsett från blodsugandet och allt vad det är så betedde de sig som människor. Det är ännu en sak jag gillar med det hela, att det utspelar sig i college-miljö! Med massa grupperingar, rykten, skandaler... osv.

Och så karaktärerna! För typ första gången i mitt liv är huvudrollen min favoritkaraktär! Missuppfatta mig inte nu, det finns andra huvudroller jag också gillar, fast det finns oftast någon annan jag gillar mer. Den här drömkillen i boken faller jag nästan alltid för. Dimitri är inte så dum han heller (Lång, lite mystisk, elva år äldre än mig... :-/ ), men Rose har bara en sån skön stil! En stark tjej som inte är rädd för att säga vad hon tycker!
Utdrag ur boken:
   "Oh, yeah. You're really tough. You don't need anyone."
   I stopped. "I don't. I'm one of the best novices in this fucking place. I don't need you acting all gallant and coming to my defense. Don't treat me like I'm some helpless girl."

Som jag nämnde, stark tjej som inte är rädd för att säga vad hon tycker. Precis vad världen behöver ju!

Känns så skönt att äntligen börjat läsa serien! Kändes som om typ alla utom jag hade läst den, antingen på svenska eller på engelska. Själv är jag väldigt glad att jag valde engelska, för jag bara älskar uttrycken!
T.ex "Dimitri and the Badass Team."
Visst, det kommer en hel del ord man inte förstår, men man hänger ju med i händelseförloppet. Vissa ord översätter jag, men inte alla, för då hade jag aldrig fått något flyt i läsningen...

Nu blev den här recensionen längre än jag tänkt, så det är nog bäst jag avslutar det här (jag har ändå inget mer att tillägga). Har förresten hört att den ska bli film, det blir kul!

fredag 10 augusti 2012

Sommarlovsläsning, Dag 1

Dag 1 - Bästa sommarboken

Awesome picture!


För Himlen börjar här räknas väl som en sommarbok, eller? Nu säger vi att den gör det, för man får ju inte direkt vintervibbar när man läser den.

Jag bara älskar den här boken mycket! Jag läste typ om den direkt efter att jag läst den (min mamma läste den, så jag kunde inte låta bli att läsa ur den när den låg framme, med det där fantastiska omslaget (som inte syns så bra på bilden, men ändå))

Den här boken går inte att beskriva med ord, den är bara så fantastisk!


Fast trilogin om Belly av Jenny Han är inte heller dum den, och den är ännu mera somrig!

P.S. Ny serie på min blogg Beautiifuldreamer! Kika gärna in!

Sommar för evigt

Författare: Jenny Han
Antal sidor: 270
Förlag: B. Wahlströms (Jättestort tack för boken!)
Översättare: Lina Erkelius
Originaltitel: We'll Always Have Summer
Serie: Belly 3
Första meningen: När jag var liten brukade min mamma och jag titta på gamla musikaler på onsdagskvällarna.

Spoilervarning om du inte läst första och andra delen!

Handling:
Två förälskelser, två killar, båda med efternamnet Fisher.
Conrad var Bellys första kärlek. Det var Conrad som blev mer än en vän. Det var Conrad som fick följa med Belly på skolbalen. Det var Conrad som svek henne.
Jeremiah var den första Belly kysste. Det var Jeremiah som brydde sig om henne. Det var Jeremiah som alltid skulle vara där. Det är Jeremiah som hon ska leva med resten av livet.

Belly och Jeremiah har varit oskiljaktiga i snart två år, så när han väldigt plötsligt och oväntat friar till henne svarar hon ja. Men alla har inte lika positiv inställning till det.
När Conrad kommer tillbaka börjar även Belly tvivla. Är det verkligen klokt att bestämma sig så tidigt? Och om det innebär att hon förlorar Conrad helt och hållet, är det verkligen värt det? Hon trodde att känslorna för Conrad var borta -- gömda någonstans i det förflutna -- men när hon ser honom igen, kommer de tillbaks.

Omdöme:
Gud vilken underbar avslutning på en underbar trilogi! Lika bra som de tidigare delarna!
En jättebra sommarbok om man gillar kärlek och sånt.
Karaktärerna är trovärdiga och jag gillar dem otroligt mycket! I de tidigare delarna var Jeremiah min favorit -- charmig, rolig, härligt glad typ hela tiden. Men nu i tredje boken fick man se lite andra sidor av honom -- sidor som jag inte var riktigt lika förtjust i. Det var lite tråkigt, eftersom jag gillade honom så mycket. Men man fick även se andra sidor av Conrad, och läsa ur hans perspektiv, och gud vad kul det var! Det blir lättare att förstå varför han gjorde som han gjorde i de tidigare böckerna och jag gillar honom verkligen supermycket!

Språket är okej. Enkelt och bra så att sidorna flyger förbi sådär härligt! På vissa ställen kändes översättningen lite konstig dock. Vet inte om det har varit så i de tidigare delarna, i så fall har jag inte märkt det, för det är inget man tänker särskilt mycket. Jag orkade inte bry mig, jag bara läste för att jag ville veta hur allt skulle sluta!

Så, alltså, en läsvärd trilogi med ett fantastiskt triangeldrama i! (Jag älskar triangeldrama ;))

torsdag 9 augusti 2012

Sommarlovsläsning

Nu är det bara några dagar kvar tills jag börjar skolan igen................. Jag har ingen glad inställning till det, det kan man inte påstå................ Men men. Jag kan ju inte riktigt byta identitet och fara till Mexico för att slippa, eller hur?

Det här sommarlovet har jag mest läst, suttit lite för mycket vid datorn, och slappat. Jag hade hoppats på lite mer sol, bad, strand, sand... Men jag är nöjd med de här tio veckorna! Eller nio, för den tionde är nästa vecka.
Så nu de här sista dagarna tänkte jag köra en liten grej på bloggen. Väldigt många har ju gjort utmaningar som 30 days of Harry Potter / the Hungergames / Twilight och allt vad det är... Så nu har jag skrivit tio frågor jag ska svara på, en för varje dag fram till dagen före uppropet. Tror jag det blir, om jag räknade rätt på almanackan (Jag är dålig på almanackor, på den i mitt rum står det fortfarande att det är juli.)

Frågorna jag ska svara på är:
Snygg va!? Gjorde den själv! Alldeles själv!

  1. Bästa sommarboken
  2. Favorit-läsställe
  3. Bästa fantasybok
  4. Bästa recex
  5. Bästa sorgliga bok
  6. Sämsta bok
  7. Bästa romantiska bok
  8. Favoritomslag
  9. Bästa dystopi
  10. Favoritkaraktär
Och själva grejen med det här är ju att jag bara får välja mellan böcker jag läst under sommarlovet (tack och lov, annars hade frågorna blivit alldeles för svåra för min trettonåriga hjärna att hantera.)
Och böckerna är:
  1. När jag vaknar finns du inte – Cat Patrick (Började läsa innan sommarlovet.)
  2. Den hemsökta skogen – John Flanagan
  3. Pojken som kallades Det – Dave Pelzer
  4. Den statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet – Jennifer E. Smith
  5. Skräckens cirkus – Darren Shan
  6. Aldrig släppa taget – Holly Goldberg Sloan
  7. Du kanske inte vet det, men döden spelar faktiskt inte handboll – Linda Belanner & Fredrik Persson
  8. Demonprinsessan – Peter Bergting
  9. Himlen börjar här – Jandy Nelson
  10. Monstrets dotter – Kristin Cashore
  11. Sommaren jag blev vacker – Jenny Han
  12. Ingen sommar utan dig – Jenny Han
  13. Hungerspelen – Suzanne Collins
  14. Kärlek och kompisar: Julialäsarnas bästa noveller – Random tjejer i Sverige
  15. Shiver – Maggie Stiefvater
  16. Delirium – Lauren Oliver
  17. Fatta eld – Suzanne Collins
  18. Revolt – Suzanne Collins
  19. Tid att dö – Anne Cassidy
  20. Matched – Ally Condie
  21. Sommar för evigt – Jenny Han (Nästan klar med.)
Jag är faktiskt rätt nöjd med det (med tanke på att jag fastnar för länge vid datorn och ser alldeles för mycket på serien Brothers and Sisters så är det här ett jättebra resultat!)
Jag tror jag har recenserat allihop, faktiskt. (Bortsett från Sommar för evigt, eftersom den inte riktigt är utläst än ;))
Vet inte om jag kommer kunna ta med Vampire Academy som svar på någon av frågorna. Får se hur mycket jag läser framöver ☻

Hur många dagar/veckor har ni kvar innan friheten tar slut? ☺

onsdag 8 augusti 2012

Men den riktiga frågan är ju: "Varför visste inte jag om det här!?"

Wow... Vissa av er har säkert vetat det här i en hel evighet nu. Men jag fick reda på det för typ en timme sen (ser ni? Jag är inte helt efter trots allt. Snart en hel timme ju!)

Ni som läst mina inlägg om Hungerspelen vet att jag mer än gärna skulle vilja gifta mig med Finnick, och nu har jag fått reda på vem som ska spela honom i filmen: Sam Claflin.
Jag vet inte om det är helt säkert, men vad jag har sett hittills så verkar det vara rätt så bestämt.
Vad tycker jag om det då?
Tja... Den enda film jag sett honom spela i är den jag såg idag, Snowwhite and the Huntsman, där han spelade Snövits barndomsvän William. (Det var tack vare det som jag fick reda på att han skulle spela Finnick.)
Utseendet kan man ju inte riktigt klaga på, inte riktigt så jag föreställt mig Finnick kanske... Men men... Om de fixar till honom, så att han blir mer Finnick-aktig, då kanske det funkar...

Men den riktiga frågan är ju: "Varför visste inte jag om det här!?"
Visst, det var inte så jättelängesen jag läste ut trilogin, men ändå! Jag har letat efter det här, vem som skulle spela honom. Jag har läst om ryktena som gick om att Robert Pattinson skulle få rollen, jag har läst om folk som vill att Justin Bieber ska få rollen (och nej det var inte trevligt.) och ingenstans hittade jag det här! Och varför i hela friden kommer jag alltid in på Justin Bieber när jag skriver om skådespelare och böcker som ska bli film!?
Jag ska nog inte blogga mer om det här för jag håller uppenbarligen på att flippa ur... Så vad säger ni? Sam Claflin som vår älskade Finnick Odair? Hiss eller diss?

Snowwhite and the Huntsman - Filmrecension

Regissör: Rupert Sanders
Speltid: 127 minuter
Språk: Engelska
Originalmusik: James Newton Howard
Skådespelare: Kristen Stewart
                      Charlize Theron
                      Chris Hemsworth
                      Sam Claflin

Handling:
Vi alla känner väl till sagan om Snövit, som först skrevs av Bröderna Grimm? Sen dess har man gjort en massa versioner av berättelsen, och det här är en av dem -- action på hög nivå i något som påminner en om Sagan om ringen.

När Snövits mamma dör blir hon och hennes far, kungen, förkrossade. Ungefär samtidigt går arméerna ut i krig mot en svart armé. Då finner han en kvinna, Ravenna, och tack vare hennes oemotståndliga skönhet gifter de sig nästa dag. Men i Ravennas huvud pågår allt annat än kärlek. Hon dödar kungen och med hjälp av sin bror Finn tar hon över landet. Hon låser in Snövit och dödar alla unga och vackra för att själv bli starkare. Men man kan inte vara vackrast i landet för alltid, en dag kommer någon annan, någon vackrare.

Omdöme:
Man kan faktiskt inte heta the Huntsman. Så mycket vet jag! De kanske nämnde hans namn någon gång, men i så fall missade jag det. Enligt Wikipedia heter han Eric, men jag har inget minne av att någon nämnde det i filmen, faktiskt.

Tja, vad tyckte jag om filmen då, bortsett från att de var otydliga med namnet? Den var väl okej. Det fattades vissa saker, men annars var den okej.
Det var inget fel på action-scenerna, de var bra gjorda och underhållande att se på. Dock hade jag velat haft lite mer personligheter. Karaktärerna var så platta. Och love story! Det var något som hände mellan Snövit och Eric (som han tydligen heter), och det hade varit kul om de hade utvecklat detta på något vis. Dessutom så hade dem kunnat göra en epic love triangle mellan Snövit, Eric, och Snövits barndomsvän William. Det hade blivit bra!
Så det jag hade velat se mer av var personligheter och känslor! Lite tårar här och där, men inget mer.

Men som jag skrev, action-scenerna var bra gjorda och specialeffekterna var coola. Jag gillade skådespelarna och tycker att de gjorde ett hyfsat bra jobb med filmen. Trots bristerna.

Vilket omslag föredrar du? #2

Så, nu fick det bli ett till inlägg om olika omslag. Jag kände att jag verkligen ville blogga, fast jag visste inte om vad. Något som inte tog allt för lång tid eftersom jag ska iväg senare idag. Så då fick det bli lite omslagsdueller. Den här gången kör jag  engelska VS svenska omslag!

Först har vi Forgotten / När jag vaknar finns du inte av Cat Patrick.








VS









Jag gillar båda två, lite mystiska. Fast det är något speciellt med det engelska. Det är så annorlunda, och det passar väldigt bra till handlingen. Så här väljer jag det engelska, dock är det inget fel alls på det svenska heller.


Sen har vi The Ranger's Apprentice: The Ruins of Gorlan / Spejarens Lärling: Gorlans Ruiner av John Flanagan.







VS









Vad knäppt, jag har aldrig tänkt på att svenska inte är seriens originalspråk!
Hur som helst, så gillar jag det engelska omslaget mer i det här fallet. När det gäller de svenska omslagen så gillar jag dem andra delarnas mer. Det är coolare färger på dem ;)
Jag kollade lite på omslagen till de andra delarna i den engelska versionen, och jag gillar dem mer. De är sååå coola!

Och till sist blir det The sky is everywhere / Himlen börjar här av Jandy Nelson.







VS









Det här är det omslaget jag gillar mest av de engelska, och ändå tycker jag det svenska är såååååååååååååååååå mycket finare! (Det ser bättre ut i verkligheten.) Det är så somrigt och passar så bra in på boken! Varenda liten sak där på omslaget passar in. Rosorna, klarinetten, killen på skateboard, allt! Och sen att man ser den knallblåa himlen där bakom är bara så perfekt!
Men det är inget fel på det engelska heller. Har man läst boken så fattar man vart hon är någonstans, och det är verkligen ett jättefint omslag. Bara det att det svenska är finare ;)

Det var det, för den här gången! Får se vad jag hittar på till nästa gång!

tisdag 7 augusti 2012

Matched

Författare: Ally Condie
Antal sidor: 366
Förlag: Razorbill
Svensk titel: Matchad
Serie: Matched 1
Första meningen: Now that I've found a way to fly, which direction should I go into the night?

Handling (från Amazon):
Cassia has always trusted the Society to make the right choices for her: what to read, what to watch, what to believe. So when Xander's face appears on-screen at her Matching ceremony, Cassia knows he is her ideal mate . . . until she sees Ky Markham's face flash for an instant before the screen fades to black. The Society tells her it's a glitch, a rare malfunction, and that she should focus on the happy life she's destined to lead with Xander. But Cassia can't stop thinking about Ky, and as they slowly fall in love, Cassia begins to doubt the Society's infallibility and is faced with an impossible choice: between Xander and Ky, between the only life she's known and a path that no one else has dared to follow.

Omdöme:
Haha, det har blivit en hel del dystopier det här sommarlovet.
Jag älskar verkligen idén med världen det utspelar sig i! Samfundet, eller the Society som det heter på engelska, som bestämmer hur många barn man ska ha, vart man ska bo, hur man ska bo, när man ska dö... Tja, i stort sett bestämmer de allting. De verkade inte riktigt lika stränga som i Delirium, men de verkade inte snälla direkt. Och när jag ändå är inne på Delirium så kom jag ofta att tänka på den när jag läste. Det börjar med en tjej som tror att regeringen vet bäst och att det de gör är bra, sen kommer en mystisk kille in i bilden som får henne att börja tvivla och sedan vilja bryta mot reglerna, och i slutändan (Spoiler för både Matched och Delirium. Markera för att läsa) händer något med killen och tjejen blir förtvivlad. (slut på spoiler.) Så ja de påminner lite om varandra, men trots det är handlingarna ändå så olika!

Så, vad tycker jag om boken då? Den var väl bra. Väldigt många tycker att den är rätt seg och jag håller delvis med dem, tråkigt nog. Jag hade hoppats att det skulle hända lite mer! Vissa händelser hade kunnat bli väldigt spännande, men spänningen kom aldrig. I början tyckte jag det var okej med dem där små-händelserna, men sen tröttnade jag lite.

Karaktärerna var väl okej, fast jag fastnade inte för någon av dem. Ky var väl en aning intressant, för att han var mystisk och annorlunda. Men jag fick inget riktigt grepp om varken Cassia eller Xander.

Jag gillade dikterna i boken, fast de är inte skrivna av Condie utan av Dylan Thomas (Googla om ni vill veta vem han var.) Om jag gillar språket i boken kan jag inte riktigt säga, eftersom det här är tredje engelska boken jag läser är det lite svårt att avgöra ;)

Nu har jag skrivit en hel del negativt om den, men jag ogillade den inte. Jag hade bara hoppats på mer. Mer spänning och roligare karaktärer! Jag kommer att läsa uppföljaren, Crossed, fast jag känner ingen brådska med att göra det, så jag vet inte riktigt när det blir.

fredag 3 augusti 2012

Tid att dö

Författare: Anne Cassidy
Antal sidor: 319
Förlag: Rabén & Sjögren
Översättare: Ylva Kempe
Originaltitel: Dead Time: The Murder Notebooks
Serie: En mördares anteckningar 1
Första meningen: Rose betraktade blodet på armen.

Handling:
Sen fem år tillbaka har Roses mamma varit försvunnen. Hon försvann samtidigt som Roses styvbror Joshuas pappa Brendan. Man såg de senast tillsammans på en restaurang, men sen dess har ingen sett skymten av dem. Polisen sa att de var döda, men de hade inga bevis. Ingenting.

När föräldrarna försvann blev Rose och Joshua tvungna att gå skilda vägar. Hon fick bo hos sin mormor, och han hos sin farbror. Men de slutade aldrig hoppas att deras föräldrar en dag skulle komma tillbaka.

Nu ska de få träffas igen, för första gången på fem år. Rose kan knappt bärga sig. Att få träffa någon som vet hur det är. Någon som vet hur det är att alltid undra.
Men då -- när det bara är några minuter kvar tills de ska träffas -- blir hon plötsligt vittne till ett knivmord.

Omdöme:
Så, då var priset från Ella utläst, och det var bättre än jag trodde! Sidorna bara flög förbi! Det här är nog den första thrillern jag har läst när jag tänker efter... Med massa mord och ledtrådar och polisfall! Visst, inget slår en fantasybok med komplicerad kärlek, men det var verkligen jättekul att läsa i den här genren!

Lite då och då kändes det som om tankarna gled iväg på annat håll när jag läste (men jag har ju precis läst ut Hungerspelen, så jag får väl skylla på det), men när jag väl kom in i den så var jag helt och hållet uppslukad. Det var spännande hela tiden, både när det handlade om de försvunna föräldrarna och när det handlade om knivmordet.

Jag gillade karaktärerna. Ingen av dem är någon ny favorit, men de är godkända. Rose känns lite tvär och kan vara lite frånstötande, men det finns något jag gillar hos henne. En väldigt tuff brud helt enkelt!

Även språket var något jag gillade skarpt, det flöt på så lätt, och som sagt: "Sidorna bara flög förbi!"
Så, som ni säkert redan förstått, jag gillade den verkligen och jag längtar tills nästa del kommer ut! (Det kommer bli fyra delar totalt.)

Utdrag ur boken (sida 31):
   Hon skakade på huvudet och han kom bort till henne, satte sig på huk framför henne och tog hennes händer.
   "Men syrran, vad är det?"
   "Jag är inte din syster", sa hon och grät ännu värre.
   "Styvsyster då." Han log brett.
   "Inte det heller. Inte egentligen."
   "Okej, okej. Men vad är det? Varför gråter du?"
   "Jag såg nån bli mördad i kväll, det är bara det." Hon hickade fram orden.
   "Aha", sa han och reste sig, drog upp henne på fötter och kramade henne. "Var det bara det?"

torsdag 2 augusti 2012

Favoritkaraktär: Finnick Odair

Jag tänkte börja med en ny grej här på bloggen. Nämligen att blogga om mina favoritkaraktärer. Det kommer inte funka med varenda bok/serie, men förhoppningsvis med de flesta (om jag har lust).

För att göra det tydligare: Jag kommer lägga ut scener jag gillar med karaktären, citat och sånt, och annat som har med karaktären att göra beroende på vad jag hittar.
Visst, det lär bli rätt mycket spoilers, men det får ni stå ut med! 

Spoilervarning om du inte har läst Hungerspelen (hela trilogin)!

Så, Finnick alltså, som jag inte kan sluta tänka på...

Åh jag bara älskar den här scenen!

Jag älskar den här scenen också, för att Katniss börjar inse vem han egentligen är.

Jag tog den här på engelska för att jag gillar den bättre ;)
Den här älskar väl alla!?

... Scenen är så hemsk, men så fin på samma gång!

Förlåt för den dåliga kvalitén på texten, hoppas det går bra ändå ☺
......... Jag kommer alltid hata dig för det här Collins!



Jag önskar det fanns fler scener med dem... Deras kärlek är så fin!

En diskution på Goodreads som jag hittade igår ☺
(Klicka på bilden för större text)
Nej, jag tänker inte börja klandra Katniss för hans död, men jag kunde inte låta bli att skratta lite när jag läste det ;D

♥ ♥ ♥ R.I.P Finnick ♥ ♥ ♥ 

onsdag 1 augusti 2012

Revolt

Författare: Suzanne Collins
Antal sidor: 329
Förlag: Bonnier Carlsen
Översättare: Lena Jonsson & Emma Jonsson Sandström
Originaltitel: Mockingjay
Serie: Hungerspelen 3
Första meningen: Jag stirrar ner på mina skor och ser ett tunt lager av aska landa på det slitna lädret.

Spoilervarning om du inte läst de två första delarna i serien.

Handling från Adlibris för att jag är deprimerad och inte orkar skriva den själv:
Rebellerna har gjort uppror. Katniss är räddad. Distrikt 12 ligger i ruiner. Peeta är kvar i huvudstadens våld. Finns verkligen distrikt 13? Kommer Katniss och Peeta att återförenas eller tar huvudstaden Peeta från henne. Var är hennes mamma och lillasyster? Och vilka andra från distrikt 12 har undkommit?

Omdöme:
Som jag redan har nämnt är jag deprimerad, och ja, det beror på boken. Jag vill hemskt gärna berätta mer om varför jag är så deprimerad, fast då skulle i stort sett hela recensionen bli spoiler-invaderad. Så jag börjar med att bedöma den, sen på slutet så skriver jag av mig lite.

Språket:
När man läser flyter allt på så lätt att det blir läskigt. Jag såg hela tiden händelserna spelas upp allt eftersom de kom, och det är så himla lätt att komma in i den! När man öppnar boken kanske man först tycker att det är väldigt mycket text i den, men det glömmer man snabbt bort när sidorna bara flyger förbi, och helt plötsligt är den slut.

Karaktärerna:
De är helt fantastiska! Trots att de är döda så känns det som om de fortfarande är kvar och gör sina fantastiska saker. Rue, till exempel. På något sätt kändes det som om hon följde med resten av trilogin!

Händelserna:
Trots att det inte alltid gör det, så kändes det som om det alltid hände något. Spänningen fanns kvar genom hela trilogin ända till sista sidan och jag ville verkligen aldrig lägga ifrån mig den.
Nu känns det alldeles tomt och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen... Jag kommer utan tvekan läsa om den! Typ tills jag dör eller något ;)

Nu orkar jag inte hålla mig längre utan måste skriva av mig lite om min depression Varning! Om du inte läst boken borde du inte läsa det här!
Jag vet inte om ni har märkt det, men jag är så förtjust i Finnick att jag håller på att smälla av.
Det olyckliga var ju att innan jag ens visste vem han var så råkade jag få reda på att han skulle dö så småningom (Ja, jag råkade.) Jag fick reda på det samma dag som jag läste sidorna när han och Katniss träffas för första gången (sockerbitarna.) Och så började jag gilla honom mer och mer, speciellt när det visade sig att han inte var den Katniss trodde. Och hela tiden visste jag att han skulle dö...
Och hans död blev så sorglig, även om den inte beskrevs så mycket. För han hade precis fått tillbaka Annie, och de hade liksom gift sig och allt! Det finns inte så många scener med dem två, men dem som finns är så otroligt fina! När hon håller för öronen och han pratar med henne för att hon ska bli lugn igen... Inte konstigt att man blir ledsen!
Varför skulle hon ta livet av just honom!?
Åh... Bäst för filmbolaget att skådespelaren är erfaren och snygg!